Kurs, teater och bluffmakeri
Igår började jag en kurs på universitetet, "Kommunen som politisk arena, grundkurs". Det kändes som om jag var tillbaka på gymnasiet igen. En okarismatisk tjej stod vid OVERHEAD-apparaten (stenålder eller?) och visade bilder, skrev på tavlan och pratade långsamt, mycket långsamt om en kommuns uppbyggnad och historia. En 50 årig man satt och räckte upp handen stup i kvarten för att rätta det den mycket yngre läraren precis berättat. Varken jag eller Emelie var speciellt intresserade egentligen (jag går mest för att få studentrabatt på SJ och Emelie för att det ser bra ut på pappret, I guess). Så efter ca 40 minuter gick vi och fikade istället. Vettefan om jag verkligen ska gå kursen eller bara registrera mig, betala och sedan hoppa av. Borde kanske inte skriva sådant här, någon kanske kan komma på mitt bluffmakeri och anmäla mig. Fast det blir nog inte värre än den gången jag lånade Emelies TRE år gamla legitimation för att kunna åka som ungdom till Göteborg med SJ (jag var vid tillfället lite fattig.. Hee).
Sedan bar det iväg mot Östgötateatern för att se "Fem gånger gud" en pjäs som Riksteatern satt upp och som just nu turnerar runt i Sverige. Manusförfattaren hade verkligen lyckats förena allvar med humor på ett genialiskt sätt. Kom ibland på mig själv att skratta åt inte alls roliga saker egentligen (och det handlar inte om att jag har dålig humor). Jag insåg hur mycket makt ordet har och samtidigt hur underhållande ordet kan vara. En helt klart sevärd föreställning! SE den om du kan!
