Thought, I´m just me

Nu är jag i Göteborg hos min kära vän Sophia. Ska fira nyår ute i skärgården så det lär inte bli mkt bloggande för min del de närmsta dagarna.

Vi låg och pratade till alldeles för sent igår natt. Fick TVÅ snilleblixtar.

- Jag borde börja på någon typ av snickarkurs, för där lär det vara många män, plus att där (av alla ställen) borde man kunna hitta ett potentiellt ligg/ragg, eller vad tror ni?

- Jag kom även på varför jag bloggar och varför jag tycker om att göra det så mkt. Det är: När man är tillsammans med någon, delar ett liv och eventuellt även bor tillsammans (som jag gjorde med mitt ex) då har man alltid någon i sin närhet att prata med. Alltså inte prata seriöst utan prata om vardagen, om onödiga saker, om saker som man egentligen inte behöver prata om. Som tillexempel. "idag fick jag en fågelskit  PÅ skon när jag gick hem från jobbet" sådana saker (det har faktiskt hänt), onödigt vetande och fakta som ingen egentligen bryr sig om men som man kan berätta för en pojkvän för han tycker allt jag säger/gör är kul (kanske därför det tog slut). När jag inte är i en relation med någon så finns inte heller någon på min första plats som jag ringer till för att berätta skitsaker. DET är därför jag bloggar, BLOGGEN ÄR MIN POJKVÄN (?) Haha... (eller iaf ett substitut) Undra vem som egentligen är bäst, bloggen eller en riktig? Ni kommenterar sällan, pojkvänner kan vara rätt så gnälliga. Tror att jag just nu föredrar en blogg, synd bara att man inte kan ligga med den...      

För en gångs skull tänkte jag försöka vara lite seriös och sammanfatta det gångna året... 

Året började med att jag kom hem från en termins studier på Nya Zeeland och en månads resande i Australien med pojkvännen. Från den 1 januari blev jag fastanställd på min nuvarande arbetsplats. Jag kastades handlöst in i arbetslivet och levde på minnena från det gångna halvåret. Men det räckte inte utan ett uppbrott och separation med pojkvännen var snart ett faktum. Vi hade våra problem som ingen av oss såg några lösningar på. Ett ömsesidigt beslut strax innan sommaren resulterade i en hel sommar som singel men ändå inte. Ett tomt blad som inte gick att skriva på... Shit I´m deep. I tre månader bodde vi ihop och åkte t.o.m. på semester till Barcelona tillsammans. Vi var kompisar och det fungerade ända tills det äntligen var dags att flyttade isär, hur konstigt det än låter. På något konstigt sätt kom vi inte längre överens när separationen blivit sanning. Båda var antagligen lika livrädda för framtiden och otryggheten ute i den kalla verkligheten. Vi kunde inte längre prata med varandra och var helt plötsligt som främlingar för varandra. Kanske handlade det hela om att fram tills vi flyttade isär var vi tvungna att anstränga oss för att klara av att bo ihop. Och efter separationen var vi antagligen så trötta på varandra och den illusion vi levt i de senaste månaderna att allt bara dog. Jag kommer onekligen in på frågan: kan man vara vän med ett ex? Men det tänker inte jag svar på här och nu utan det får bli ett senare inlägg. 

Jag ångrar inte mitt förhållande på något sätt, inte någon gång men det är under det senaste halvåret, alltså efter vår separation jag levt och jag förstår i ärlighetens namn inte hur jag hunnit med. Jag hann i alla fall gå upp SEX kg. Vanligtvis brukar man som nybliven singel gå ner i vikt, men inte jag, jag gick upp! Kan såhär i efterhand konstatera att jag nog, trots allt, var rätt så deprimerad en period.  

Inte enbart på grund av de extra kilon jag dragit på mig utan även för att det faktiskt var roligt inleddes ett febrilt tränande inför vårruset och tjejvättern (Vätternrundan för tjejer, 9 mil på cykel). Tankar på att genomföra en hel tjejklassiker föddes och jag och min kompanjon och vapendragare Sophia kom allt närmre varandra och började träffas allt oftare trots distansen Göteborg Norrköping. Därefter gav vi oss an Lidingöloppet, vilken genomfördes med bragd precis som Vätterrundan. Måste tillägga att ingen av oss är speciellt vältränade utan gör dessa saker mest för att utmana oss själva och ha roligt tillsammans. Eller ok, jag ska vara ärlig. Jag gör det främst för att imponera på killar och därför lättare få ragg på krogen... hehe (det funkar)

Rädslan över att vara ensam efter separationen med mitt ex gjorde att jag började en keramikkurs, mycket för att få möjlighet att träffa nya människor och inte sitta hemma och tycka så synd om mig själv. Det visade sig vara ett bra beslut och jag har genom kursen inte bara utvecklat min kreativa ådra utan även träffat nya, likasinnade och trevliga människor.

På jobbet har det gått bra, jag har utvecklats och fått möjligheten att åka till både Ryssland och Holland samt hunnit med att få en bra löneförhöjning. Jag trivs jätte bra och kommer antagligen att stanna ett bra tag framöver. Det sa även spåtanten. 

Lyckades hitta en otroligt fin lägenhet mitt i stan där jag nu stortrivs. Jag och exet sålde bilen och lyckades på kuppen bli ovänner och har sedan dess pratat om något ännu mindre med varandra. Sorgligt, jag vet. MEN det var DÅ hon kom in i mitt liv, som om hon vore skickad från ovan. En liten, energisk, ung dam som tog mig med storm. Vi började på salsakurs tillsammans (mest för att träffa ngn snygg lationkille kanske) och har sedan dess varit oskiljaktiga. Emelie och jag var i precis samma situation i livet, "nyskilda" och sugna på vad singellivet hade att erbjuda. Vad hade jag gjort utan Emelie är en frågar jag ofta ställer mig och framförallt, hur klarade jag mig innan jag träffade Emelie? 

Det har de senaste halvåret blivit mkt fest, kanske lite för mkt (Läs Amy och jag). Men det har det såklart varit värt och guuuud vad livet hade varit tråkigt annars. Jag började såklart även träffa killar, pojkar, herrar, män (ja, faktiskt alla) och även dejta en hel del. Singellivet is thá shit säger jag bara! Och som det känns just nu, skulle jag kunna vara singel resten av mitt liv. Istället för sambo, tror jag på särbo och istället för ett långt äktenskap, tror jag på många äktenskap (om man nu tvunget ska gifta sig överhuvudtaget). 

SUMMERING

Sammanfattningsvis kan man säga att det överlag varit ett roligt, dramatiskt och händelsefyllt år, där jag utvecklats på många olika sätt, fått nya perspektiv och vänner. Nästa år kommer förhoppningsvis att bli ännu bättre, i alla fall om man inte ser till finanserna. För då kommer det att bli ett nödens år, ett Sverige i kris, lågkonjunkturen har bara börjat.

Men vad jag vet och har lärt mig är att det kommer alltid att komma en kris och att den alltid kommer att gå över i någonting som är dess motsats. Man vet bara inte hur det kommer att bli, annat än att det blir bättre och att det nya aldrig hänt utan krisen.

Den här bilden på mig och Sophia får symbolisera året som gått, (det har ändå handlat mkt om våra utmaningar tillsammans). Ibland lite tufft men i slutänden sååå roligt!

Min mamma berättade häromdagen att när hon och pappa träffades så vägde hon 48 kg, alltså FYRTIOÅTTA kg. Då var hon visserligen bara 18 år och 1,56 cm lång.. men ändå. Hon berättade sedan att hennes matchvikt låg på 52 kg. Nu väger hon desto mer och det gör jag också. Men jag är ju faktiskt hela 5 cm längre... viktigt att ha i åtanke =) 

Jag hade tydligen skrivit ett inlägg i lördags (Nej, jag var inte full) men missade visst att publicera det, därför gör jag det nu istället trots det meningslösa inehållet.
 
Dagen efter juldagen och den stora utekvällen var det raka vägen till ESLÖV för att äta gåsamiddag med släkten. Jag sov hos Ilona (eller sov är kanske en överdrift). Vaknade klarvaken klockan sju och kunde verkligen inte sova mer, kom på att det antagligen var pga. alla de redbull & vodka jag hällde i mig under kvällen. Ilona verkade må som en prins på morgonen och åkte (körde..Hrmm) klockan NIO på mellandagsrea för att köpa en kamera. Jag låg kvar och tyckte synd om mig själv men lyckades faktiskt somna igen.

Sedan var det bara att sätta sig på tåget till Eslöv för intagande av frukost, i detta fall en fet gåsamiddag. Vi stannade hos våra släktingar till 22.30 på kvällen, då kan jag säga att jag var rätt så mör, trots att jag powernappat TVÅ gånger i soffan.

Vi spelade ett charadspel, jag och mormor spelade skiten ur de andra och vann överlägset. Jag har nog talang för charader eller så var det så att alla andra var skit dåliga. En av mina släktingar är iaf det. Det tog ca halva timglaset innan han ens började med charaden och då gjorde han samma rörelser hela tiden. Haha..

Nu skulle jag behöva fasta en vecka för att komma ner på matchvikt igen. Sinnesjukt...

Idag när jag kom till stationen i Malmö för att åka hem, hade jag precis missat ett tåg. Skit också tänkte jag. Men det fanns inte så mkt att göra så jag köpte en tidning och slog mig ner i väntsalen på Malmö central och väntade på nästa tåg som gick EN TIMME senare (söndag idag). Men det var ändå rätt ok, jag tittade på konstiga människor och lyssnade på konstiga samtal. Tillsist var det då äntligen dags för mig att ta tåget, men tydligen tog det lite längre tid att gå till rätt spår eller så var jag bara ovanligt långsam, men JAG MISSADE iaf TÅGET. Jag väntar alltså på ett tåg i en timme och missar sedan det.. Herregud, börjar det gå utför för mig? 

Jag fick mkt fina paket från paketleken med tjejerna i torsdags. Såklart var det en jävla hysteri från början till slut. Någon sa t.o.m. att de var rädda för mig på paketleken.. Herregud kanske skulle tagga ner lite nästa gång, det var iaf inte jag som slungade ett paket på gravidNinas mage. Min bästa present var från Jenny och bestod av en Påveklocka, se bild. Helt underbar, köpt på Möllan i Malmö! Den kommer jag alltid att ha framme =)

Sedan blev det dans och sanning och konsekvens spel som Marie fick i present, mkt roligt. Speciellt när Marie herself fick konsekvensen att måla ett självporträtt av sitt eget kön. Något hon lyckades exemplariskt med, på största papper också.

Mamma Mia dvd:n åkte på och jag blev i extas. Titta bara. Det fanns en sing along funktion.. Weeii...

Sedan bar det iväg till Hipp, ett ställe som egentligen inte är så ball och varje gång jag frågar mina vänner varför de ALLTID går dit så får jag inte några direkta svar. Det verkar som om de alltid går dit just för att de alltid går dit. Mig spelar det egentligen ingen roll men jag har de senaste åren aldrig besökt ett annat uteställe i Malmö, hade varit kul att prova ngt nytt (detta är en pik).

Random pictures från Hipp:





Haha =)

- Pappa fick en trådlös dörrklocka, som i detta nu måste testas HELA tiden
- Hunden fick ett gosedjur som låter HELA tiden samtidigt som han skäller varje gång dörrklockan testas 
- Mamma sitter och skrattar högljutt åt en bok hon fått av min yngste bror "Elvis: greatest hits" (Svensk under bältet humor Serie)

Jag dööör

Julafton flöt på som det brukar, MASSOR med mat (alldeles för mkt). Jag kan ha gått upp ca 3 kg utan att överdriva. Det var roligt att träffa mormor och morfar som alltid är lika glada. Morfar avslöjade vad jag skulle få i julklapp redan under julefrokosten (som man kallar det i Danmark). Vi pratade om en schal som mormor skulle sticka till mig och morfar kläcker "men det har hon ju redan fått"  trots att julklappsutdelningen inte varit.

Jag fick för första gången i hela mitt liv ALLT jag önskade mig. Två duntäcke, vita påslakan, vita badhanddukar, Gucci parfym, svarta strumpor (plus att jag fick lite annat också). Väldigt vuxna presenter som Joel så fint uttryckte det. Hade inte riktigt tänkt så innan han påpekade detta, nästa år får jag väl önska mig ett Nintendo Wii eller ngt.. Hrm.

För att kompensera min ålderdom och vuxna julklappar spelades Guitar Hero på högsta volym i vardagsrummet med hela släkten som åskådare. Såklart skulle både bas, trumset och mick dras fram. Morfar frågade om mina kusiner köpte "de skitet på rea?" Haha. Som ensam tjej var ju micken och därmed sången en given position för mig. Morfar var mäkta imponerad och sa att det var ju en väldigt så överväldigande trio och att vi alla måste brås på honom, speciellt sångaren, inte visste han att jag var så duktig på att sjunga.. haha kanske dags att skaffa hörapparat till gubben. Vi tvingade även mamma att sjunga, men det gick sådär och hon skyllde på att texten var för liten på tv:n.

 
Jag = sångfågel                                       Guitar Hero             

Kvällen skulle egentligen avslutas med midnattsmässa i Södervidingekyrka och ett besök på Eriks grav. Men så blev icke fallet utan det blev istället Malmömonopol hemma hos Ståhls fram åt småtimmarna. Det var mycket trevligt och vi var alla (eller iaf jag och Marie) rätt så runda under fötterna när det var dags att dra sig hemåt.

Idag är det juldag vilket betyder BIG UTGÅNG och julklappslek hemma hos Carro i Malmö, veeeery nice... 

Mina föräldrar har satt upp en ljustslinga runt HELA huset ...Herrrreeguuud! Dessutom dekorerat insidan av huset med tomtar, glitter och annat jultrams, ÖVERALLT. Jag har tittat på dansk TV och mina båda föräldrar har redan somnat i soffan framför TV: n. Min yngsta bror har fått ringorm(?) och drog en passande fräckis vid matbordet. Jag har flashat min nya mobil och ätit hemmagjort julgodis. Katten har precis blivit kastrerad och jag har kollat på film med mamma och pappa. Det har blivit sprickor i huset efter JORDBÄVNINGEN. Shitt.. this is big news och försäkringsbolaget ska komma!! Fortsättning följer...   

- Soffans rosa Mimmi naglar (Mimmi från Tre kronor alltså)

- När IP berättade ingående om sina tre porslinstomtar som hon "inte köpt på Ullared, utan ett annat ställe, på en marknad någonstans, en julmarknad i Tostarp"

- När jag skulle förhöra/testa/intervjua (kalla det vad du vill) en kille Soffan träffar, på telefon. Jag ställde cirka 1000 (sant)AS-seriösa frågor och skulle utefter svaren bedöma om han var ngt att ha eller ej. Han lyckades väl sådär, speciellt med tanke på att när jag frågade vilken typ av kalsonger han hade (märk vilken kvalitet det var på frågorna) så slängde han tillbaka frågan till mig och frågade vilken typ av trosor jag hade. BIG NO NO.. det var INTE bra gjort och han misslyckades därmed med testet. Tror Soffan hade lagom mycket ångest över de telefonsamtalet dagen efter.
- Sedan kan jag inte komma på ngt mer. Kul att alla höjdpunkter inträffade hemma hos IP efter att vi kommit hem. Jag bjuder på lite bilder istället.

 Ganska så suddiga bilder, betyder det att man ska dricka mindre?

Lördagen bestod av packning, fika på stan med Emelie och Therese, (spana in min lussekatt som ser ut som någonting helt annat) städning av lägenheten samt en låååång bilresa med Magnus till Skåne. Emelie försökte på olika sätt att få mig att ge ut min nyckel så att hon skulle kunna få använda min lägenhet till både de ena och de andra ..det funkade inte.
Så nu får mina växter (och min plast orkideé) klara sig utan vatten i nästan tre veckor (ungefär så länge de brukar vara utan vatten faktiskt). Det blev såklart ett sorgligt och hastigt farväl av min kära Emelie, hur ska vi klara oss utan varandra såhär länge..?

Bilresan gick bra och trots att väglaget var kass, körde Magnus med gott mod. Problemet var att jag skulle vara på fest hos Hellman klockan sju i Malmö och detta skulle inte alls hinnas med eftersom jag skulle vara tvungen att ta tåget från Hässleholm till Malmö (Magnus skulle till Österlen). Lite gnäll, tandgnissel, bitterhet och uppvisande av tuttar gjorde att Magnus tillsist körde mig hela vägen till Malmö. Vilken kille, en riktig hjälte! Han räddade min kväll och jag är skyldig honom en riktig björntjänst...

Framme i Malmö och väl på festen blev det ett kärt återseende av goa gamla vänner. Det blev en riktigt lyckad kväll som avslutades med en UNGERSKkorv, räksallad och mos, precis som det ska vara! Träffade människor jag inte träffat på säkert tio år, konstiga möten.

Vaknade upp imorse i IP:s bed tillsammans med IP själv och Saffran (en riktig donna till katt som IP just nu passar). Soffan hade blivit förvisad till soffan! Sedan blev det mannagrynsgröt, mackor och mys framför televisionen, Lilla Huset på Prärien var precis slut till både Soffan och IP:s stora förtret, jag tackade gud.

Soffan den stackaren begav sig till Lund för att jobba medan jag och IP drog ett varv på stan. Jag ville egentligen käka en RIKTIG blattekebab (vet att man inte får skriva så) men det fick bli wok istället. Nu har jag köpt en julklapp!   

Lilla Huset på Prärien, på DANSKA dessutom

Nu smygbloggar jag och Therese. Emelie och Aaaaaaaingel sitter i min biografröda soffan och smygflörtar med varandra. Hihi... Emelie är KÄR... Kär i AAAingel. Men hon vägrar att erkänna det. Men nu vet alla det. hehe.. Ung kärlek, ögon som glittrar och läppar som plutar.   


Fortsättning följer...

I dag är jag ett vrak. Titta på mig. Klockan är kvart över två på eftermiddagen och jag har inte ens orkat sätta på mig linserna (kanske för att jag sov med dem på). Som om det inte skulle vara nog med att jag försov mig. Sånt händer inte. Det är inte okej. Jag önskar att jag hade kunnat skylla på någonting väldigt extraordinärt, som att taket rasat in och jag klarat livhanken precis på håret tack vare att katten väckt mig i sista stund genom att klösa mig på foten ...men jag har inte ens en katt.

Jag måste berätta lite mer om festen... Jag hade gjort små uppdrag till alla (med hjälp av Anna, TACK Anna!) men såklart det var få som faktiskt utförde dem. Men de som gjorde blev mkt lyckade. Laila, husets receptionist fick i uppgift att ställa sig upp och hålla en tyst minut för finanskrisens offer. Alla skrattade gott (guud så elakt egentligen) Men tur var att hon gjorde det precis då för när alla blev någorlunda tysta hörde vi att larmet hade gått igång. Tyst minut ersattes till PANIK...haha, det var riktigt roligt. "Va?! det låter ju som vårt larm .."  hahaha
Vi spelade musik från min dator så därför kunde jag spela alla fina godbitar, typ "Lay all your love on me" det blev succé och lyckan var total! Tyvärr blev det inga bilder, jag var typ för full.. Haha

Gårdagens julfest (som jag arrangerade) blev lyckad och alla hade trevligt, maten var god OCH spriten räckte OCH blev över. Jag vaknade dock HALV TIO imorse av att Emelie ringde (inte väckarklockan alltså)!!! Då låg jag med ALLA kläderna PÅ (skarfen också) i min säng. Nu sitter jag här FULL (på jobbet) och vill inget annat än att gå hem. Alltså... jag var så full att jag inte minns hur jag kom hem, jag glömde min handväska, mobil (och tydligen tankeförmågan) hade MIN chef varit MAN hade jag säkert försökt ligga med honom/henne igår. Heeeeregud..jag mår dåligt..

Det började imorse med mys-fika på kontoret, sedan bar det av till stadsmuseet för lunchmöte och jultallik, fick en present av våra samarbetspartner i form av en mortel (som jag kommer att använda om typ 20 år...men fin var den). Därefter åkte jag och festkommittén till systembolaget och bunkrade upp inför morgondagens julfest. Det blev såklart både glögg, massa öl, bag in boxar och snaps. Jag tyckte att de vi köpte skulle bli snålt och försökte därför få övriga att handla mer hela tiden. Jag lyckades till viss del men jag är fortfarande rätt rädd för att drickat ska ta slut. Nu kommer jag väl blir kallad suputen här på kontoret (fast det är säkert dagens sanning).
När vi kom tillbaka var det dags för eftermiddagsfika i form av tårta och Riga balsam, en lettisk likör som smakar typ som gamle dansk eller värre. Skulle tydligen vara bra för både det ena och de andra, typ skoskav, feber och halsont. Det spelade egentligen ingen roll vad man hade för krämpor Riga balsam botar det!
Sedan åkte jag och chefen iväg för att köpa nya mobiltelefoner. Övriga i gänget valde en enkel modell (ni vet hur damer i 50 årsåldern är) "jag vill ha en bra telefon att ringa på, inget onödigt trams" Jag däremot som är tuff och modern måste ha något som matchar min personlighet, vilket jag faktiskt fick! Den kostade lite mer än alla andras såklart, men "det var jag värd"... Innan mobilinköpte hade jag och chefen ett litet samtal om min lön, vilket gjorde att jag fick LÖNEFÖRHÖJNING med 2500:- (nu ska det shoppas) och fina ord om hur duktig jag var... Weeeeiii!!!

Alla snackar om den här jordbävningen som inträffade i Skåne i morse. Ilonas kommentar var ändå bäst:

Jag fick i uppdrag att gå fram till en kille på utestället, säga att jag skulle vara med i en hemlig dokusåpa och fråga om inte han kunde bjuda mig på en drink. Tyvärr glömdes detta uppdrag bort, ..eller så kanske det var tur.  

Det visade det sig att jag lyckats skaffa mig stans djupaste urringning. Vilket hade en viss effekt på det manliga könet och med mina nyinlärda afro-moves blev det helt enkelt en succé på dansgolvet. Detta resulterade i att jag blev mittpunkten i ett vad mellan tre killar som skulle vinna 50 kr (kul att jag var värd nästintill en hel förmögenhet) om de lyckades hångla med mig. Kan ju säga att det idag känns sådär.. och jag tänker inte berätta hur det gick =)
Tydligen hade brorsans tjej även sett mig (med urringning och allt). Hon hade inte varit säker på att det verkligen var jag och hade därför inte gått fram och hälsat. Hon trodde väl inte sina ögon helt enkelt!

Det blev såklart efterfest också, den lyckades jag och Emelie tyvärr sabba genom att spela "lay your love on me" på repeat med video och allt, trots högljuda protester från övriga. Emelie lyckades även med konststycket att slarva bort sitt KREDITkort, som låg löst i min väska. Såklart fick jag skulden och i ärlighetens namn vet jag inte hur kortet kunnat försvinna eller vem som är ansvarig. Hon lyckades iaf spärra det och sedan var allt frid och fröjd igen. 

Det är inne med rutiga skjortor, tydligen. Typ hälften av alla killar hade rutiga skjortor. Här lyckades vi fånga tre av dem.

Det är lördag, jag är bakis och åt äpple i duschen (?) Att duscha hos mig är som att duscha på ett gym. Jag har nämligen inte kunnat sätta upp en duschstång och därför inte heller ett draperi. Det är mkt som blir vått när jag duschar. Jag har förövrigt as-mkt träningsverk i kroppen efter gårdagens spinningpass, abs och Afro-dans. Lägg där till nattens fenetiska svängande (och spanande såklart) på dansgolvet. Träffade en kille jag träffat tidigare, tror han är indier (han går iaf under namnet "indiern") och har RUSSINfingrar!!! Ärligt, det var typ så jag kände igen honom, Urk... Var först lite osäker på om det var han, men efter att ha känt på hans händer så visste jag (jag brukar alltså inte gå runt och ta på folks händer) Det är lite synd för annars så ser han rätt så trevlig ut. Har alla indier russinfingrar?... I så fall är han verkligen en indier. 
      

Jenny hade styrt upp en trevlig liten förfest med allehanda juldelikatesser. Jag tvingade alla på festen (bara tre som faktiskt följde med) att ha mellanfest hemma hos mig, bara för att jag bor typ fem meter från utestället vi planerade att gå till. Det känns sådär nu dagen efter med utspilld smultronlikör OCH Baylies överallt, hela mitt kök stinker smultronlikör. Men det var det såklart värt!  =)

Bilder från en mellanfest

 
Bildbevis på vem som spilde ut Baylies

Jenny, Emelie och schnyggve herself

Alltså jag har tänkt på en sak, hur sjukt är det inte egentligen att jag kan sitta här på facebook och titta på en okänd persons semesterbilder från Thailand. Det ger mig verkligen INGENTING, ändå gör jag det och ägaren till bilderna vet ingenting...

Sjukt. 

Jag har haft skit mkt att göra på jobbet idag, har precis avslutat ett möte med en av de roligaste män jag träffat på länge. Värsta stockholmaren, satt och drog skämt och pratade strunt i tre timmar, aldrig haft så roligt på ett möte tror jag. Dessutom såg han bra ut... Jag måste snart sluta spana på killar. En av mina manliga vänner sa förra gången vi var ute att när jag stod på dansgolvet, hade jag verkligen radarn inställd. Herregud, jag spanar alltså så mkt att det SYNS.

Imorgon är det lucia och jag som inte ens hängt upp min julstjärna. Gjorde ett tappert försök idag men gav upp efter typ 1 minut då jag insåg att jag inte på långa vägar skulle nå upp. Tänk om jag måste gå en hel jul UTAN julstjärna bara för att jag är midget-kort (eller har exceptionellt högt i tak). Går ju inte.

Detta är en kontaktannons:

Är du en lång och ståtlig man i 30 årsåldern (sannolikheten är extremt liten eftersom jag endast gett ut denna bloggadress till ett fåtal tjejer). Du måste vara över 1.90, gärna ännu längre. Långa armar är ett klart plus! Du bör vara teknikintresserad och kunna koppla sladdar (?) Har du ett förflutet som elektriker (eller fotomodell/skådis) behöver du inte tveka att kontakta mig. 

 
Helt ok!

Fan alltså, jag har tänkt på detta hela dagen..  jag attraherar bara 10 % av Sveriges befolkning. Måste verkligen odla långt hår. Kanske borde jag skaffa extensions?

I Metro kunde man idag läsa: "Frisyrerna som får männen att tända" En enligt mig oerhört intressant artikel, hehe. Jag har nämligen alltid hävdat att ALLT, (eller ja.. typ mkt iaf) "hänger på just håret" Killar gillar generellt sett en lång och böljande blond man, gärna med lockar också. Detta gäller framförallt när de är ute efter flickvänsmaterial. Metros artikel bekräftar min tes. Klicka här för att läsa hela artikeln. Synd om mig som inte på långa vägar har en lång och böljande man.  

Så tyckte männen:

MSN konversation med Emelie onsdag kväll:

empan säger:
hahaha vet du vad jag tänkte på idag när jag kollade på sunes jul

empan säger:

- att du kommer se ut som sunes mamma när du blir gammal =) hahaa

empan säger:

och antagligen vara typ likadan i sättet med....

Sara säger:

vad i HELvete!!!

empan säger:

lite smått hysterisk och sopa in brudsmulor under mattan typ

Sara säger:

hahhahah

Sara säger:

Fy fan, höga tankar du har om mig

empan säger:

ni e fan lika

empan säger:

små och blond page och fräknar =)

empan säger:

du får se till och skaffa dig en liten rudolf!

empan säger:

hahahahahaha

Sara säger:

jag minns inte hur hon ser ut

Sara säger:

då kommer du i så fall se ut som BABBEN när du blir stor, fast inte lika rolig bara

empan säger:

det där var FAN elakt!

Sara säger:

hahahhaha

empan säger:

jag ska sova nu

empan säger:

see ya tomorroBITCH

Sara säger:

blev du sur nu?

empan säger:

haha nee

SHITT...Emelie kanske har rätt trots allt??

Jag har nu forskat om fenomenet - trötthet i samband med GI-metoden. (Detta inlägg är dedikerat till Emelie)

Kunde i en artikel läsa att man blir trött, hängig och får minskad uthållighet utan kolhydrater. Att både hjärnan och musklerna behöver kolhydrater för att fungera optimalt (det visste jag redan). Det stod även att det är lätt att tro att man inte ska äta några kolhydrater alls om man vill gå ner i vikt. Problemet är då att man inte bränner fett effektivt om det inte finns kolhydrater inne i musklerna när man tränar. En viss mängd kolhydrater i kosten är därför nödvändig.

Äta lite mer kolhydrater kanske?

Imorse var jag på Spinning SJÄLV, en viss dam var upptagen på annat håll..hrm.
Dehär med GI har börjat märkas på lite olika sätt. Jag är bland annat väldigt trött och har inte mkt energi över. Detta märktes speciellt under spinningen. Tjejen bredvid mig var t.o.m. tvungen att peppa mig genom att skrika "kom igen" så att jag vaknade upp ur mitt tyckasyndommigsjälvjagpallarinteensekundtilltrans.. Herregud vad kass jag är. För inte kan det väl vara så att jag blivit svagare efter helgen? Eller blir man det av att åka till Hufvudstaden och ränna på diskotek??

När man tränar på mornarna ingår frukost, detta är extremt lyxigt, OM man som jag inte kommit på den briljanta idén att gå på GI-diet. Ååhh..du ljuva varma bake off bröd, apelsinjuice, frukt, kaffe el te och massa göttiga pålägg (annat än min fil och ägg). Ibland är det faktiskt synd om mig. 

Ikväll är det keramikkurs, det är alltid lika roligt, sista gången dock. Så idag blir det att förse mina alster med glasyr, mina fina koppar t.ex. (lägger upp bilder ikväll). Vem vet, det kanske blir en julklapp till någon snäll. 

Jag måste berätta om en dejt jag var på för några månader sedan.

Innan jag ens stigit in i lägenheten anade jag oråd. Det luktade unket och den lilla, lilla lägenheten var belamrad med prylar och möbler från golv till tak. Han berättade att han hade en katt som hette Rocky och försökte locka fram Rocky, men ingen katt syntes till. Skygg katt tänkte jag.

Han hade tidigare berättat att han gillade dokumentärer, men inte berättat vilken typ av dokumentärer. "man brukar skrämma bort tjejer när man berättar det" hade han sagt. Men jag var nyfiken och tjatade på honom att berätta och tillsist gjorde han det genom att peka på en plansch på ett UFO (som trängdes på väggen tillsammans med andra planscher med diverse utvikningsbrudar från Slitz). Därefter hade han världens längsta utläggning om UFO, jordens undergång, hemliga militära uppdrag, spöken etc. Jag satt mest chockad och ifrågasatte hans resonemang lite då och då men kände väl att det inte var så stor idé att få honom på andra tankar, han var VÄLDIGT övertygad och trodde starkt på detta fenomen.
Det kom helt plötsligt konstiga ljud från garderoben, jag var tvungen att skoja till det med att fråga om det var hans hemliga Alien som bodde där inne. Skämtet uppskattades inte och ut kom istället Rocky, en tjock bondkatt.

Nåväl tänkte jag, nu kan det ju inte bli värre. Han skulle bjuda på toast och började plocka fram ingredienser och plast tallrikar, plast bestick, glas.. ja ALLT i ENGÅNGS! Jag frågade såklart varför. Varav han svarade att det var p.g.a. lathet (så att han slapp diska) och att han alltid åt på engångs. Att det däremot skadade miljön, hade han inte tänkt så mkt på.

Han berättade att han älskade smör och brukar "krydda" med smör. YES, tänkte jag, äntligen en kille som vet hur man lagar mat och jag som ändå behöver gå upp ett par kilogram (inte). Då och då fick även Rocky sig en smakbit släng ner till sig på golvet och vänliga ord i form av. "ja, ta den då" "smakar det gott lilla Rocky??" "ja, du gillar ost ja.." o.s.v. allt med bebisröst. 

Toasten smakade sådär, men av ren artighet åt jag faktiskt upp den (jag var ju trots allt hungrig) Vi satte oss i hans uppblåsbara soffa med leopardfilt över (ja, du läste rätt). Rocky hade gjort lite hål i filten, men han tyckte att det inte gjorde så mycket, han hade ju faktiskt haft soffan i hela sju år, så det var inte så konstigt att filten var lite trasig.

Han hade en gigantisk tomatplanta i fönstret, så stor att man inte kunde se ut. Han berättade att i år hade han fått tre tomater och som han alla själv pollinerat med hjälp av tops..?? Jag frågade inte mer...

Vi kollade på "hål i väggen" (eller vad det heter) samtidigt som jag typ en gång i minuten tänkte att NU måste jag nog gå hem. När jag väl kläckte ur mig detta (då hade jag varit hos honom ca 1,5 h) sa han att jag gärna fick sova över om jag ville.. AAAaa..skulle inte tro det.. haha (men det sa jag ju såklart inte, utan tackade istället vänligt för mig och gick hem).

 
UFO + utvikningsbrud = sant

Miguel: Då lägger ni er på rygg

Emelie: (högt) kom igen nu Sara, det är ju din favoritställning..Hehe

(Emelie tillsammans med okänd kille på krogen.)

- Kan man bli smittad av HIV genom enbart saliv eller blir man bara smittad genom blod?
Tur att jag just då gled förbi och kunde reda ut spörsmålet! Till alla er andra som inte heller vet, kan jag meddela att det smittas via blod, sperma, slidsekret och bröstmjölk, SÅDESÅ! (alltså inte saliv)

Men jag undrar fortfarande varför de diskuterade den frågan just där och då...?

Idag är det kallt, trots detta stod tanten i kön på Konsum i sandaler utan strumpor. Ibland undrar jag faktiskt, Ok att det säkert är ovanligt varmt för att vara december, här finns inte ens snö och det är bara minusgrader på nätterna tror jag. Men kom igen!? De flesta av oss har plockat fram både vintertjacka, mössa, vantar och halsduk. Inte den här tanten, hon har plockat fram sandaletterna!

Nu kom Sophia hit och nästan det första hon kläcker ur sig är:

- Är inte jag din snyggaste kompis seriöst?! Hahaha (och kollade sig i spegeln)

Såklart du är Soffan! =)

- Men jag är ju de, kan inte jag rå för. Haha


Härligt med så bra självkänsla!

Söndagen spenderades i väntans tider, jag och Emelie hängde på Stockholms central typ två timmar, gjorde just ingenting. Vi såg i alla fall TRE kändisar, Andreas Wilson (Emelie tyckte vi skulle gå hem och fira med att titta på Ondskan) Nordman (jag tog ett smygfoto, men blev tyvärr inte så bra) och Caroline af Ugglas (som vi inte var så imponerade över).       

 Åhhhhh... med honom vill vi göra ALLT!!

Söndag = bakisdag och detta firades såklart med brunch på ett ställe som heter Sirap. Bacon, ägg och amerikanska blåbärspankakor.. sweeeet..!!       

Amerikanska blåbärspankakor när de är som bäst!

Efter en helg i Stockholm sitter jag åter på min kammare i sweet Norrköping. Jag märkte i helgen att jag börjat bli lite Norrköpings patriotisk. De trodde jag aldrig, Skånepatriot har jag alltid varit men Norrköping!? Hrm.. Är det dags att flytta snart eller?
Stockholm är trevligt, men inte en lördag mitt i stan tillsammans med 10 000 andra snobbiga stockholmare som alla verkar tro att just DE är jordens mittpunkt. Slungar sina kassar och använder armbågarna istället för vänliga ord. Tacka vet jag lannet, (Norrköping då.. =)

 

I inflyttningspresent fick Anna och Gustav en infravärmare som tydligen även kunde ge solbränna (ellerhur). Men detta tog jag och Emelie fasta vid, se bild. Lagom svedda i skinnet begav vi oss sedan ut i natten i jakt efter lycka och framgång hos det motsatta könet. Det började väl sådär redan i kön in till Marie Levieu där vakterna gladeligen berättade att jag och Emelie var kvällens jobbigaste gäster ..och vi som bara var oss själva. Hur skulle nu detta gå..??!

Emelie tyckte jag var lite stel på dansgolvet och gjorde tappra försök att få mig släppa loss genom att försöka få mig att tro vi var på fjortischarterresa till typ Magaluf, När hon insåg att detta inte fungerade så bra, gick vi till baren och hon (utan att rådfråga mig) beställde in DUBBLA tequila till oss båda. Vet inte om detta hjälpte men vi dansade iaf, dansade tills svetten lackade faktiskt. Det var som att dansa i en bastu och man fick trots allt lite utomlandskänsla, tror dock inte det var Emelies förtjänst utan mer brist på luftkonditionering/ventilation.

Emelie hookade upp med en 30-årig skåning (såklart) och jag gjorde likaså (förutom skåning och 30 år) Vi lyckades därmed med kvällens uppdrag, Grattis till oss båda! Kanske var det för att jag pratade så mycket OCH bra Stockholmska som imponerade på killarna =)

Jaha, då var man i förorten dårå. Träffade Sophia i rulltrappan på Södertäljes centralstation, kände knappt igen henne med mössa. "VADÅRÅÅ är jag inte snygg..hahah???" Gastade hon. Jag råkade nämna något om förort på bussen på väg till Khadra, varav Sophia skrek att jag var en jävla östermalmsbrud så att hela bussen hörde och säkert de där utanför också. Tur det var dags att hoppa av precis då.

Väl framme brassade vi drumsticks och bönsallade, allt á GI. Mycket gott! Sedan mös vi framför idol och drack nybryggd espresso, Lovely!! Sophia käkade såklart arabiska fågelfrö medan jag höll mig till svennevarianten, jordnötter.

Fan alltså, om inte Kevin vinner idol, ja varfan är Sverige på väg då? Vi behöver en varm karaktär, som sätter lite krydda i våra svenska frusna hem. Precis som Sophia gör med mig, får mig att våga vara lite mer öppen och framåt. Fler personer med annan etnisk bakgrund än svensk (observera denna politiska korrekthet) till Sverige TACK!      

Igår åkte Sophia tillbaka till Södertälje.. and I miss her already. Igår när jag gick och la mig var det lite tomt eller framförallt väldigt TYST i sängen (alla som känner Sophia vet vad jag menar). Det är egentligen sjukt så fort man vänjer sig att ha någon nära hela tiden. Men vi träffas ju imorgon igen (fredag) då jag åker till henne och sedan är det BIGparty i Stockholmo! Weeeii!

I morse var jag på en mycket inspirerande föreläsning om utvecklingen på webben, trender och möjligheter. Två tuffingar som höll i det också såklart! Hur kan det vara så att alla killar som jobbar med webb och media är så jävla hippa..?? Det var precis som att de två tillsammans ägde rummet, ja t.o.m hela bygget. De var unga (min ålder) och såg båda bra ut, hade snygga moderiktiga kläder OCH var både trevliga och as-bra på att föreläsa. Hur blir man sån egentligen?

Jag köpte en ny mössa idag! Emelie tyckte jag såg ut som en norrlänning när jag satte på mig den. Vet inte om jag ska tolka det positivt eller negativt. Å andra sidan är jag ju faktiskt 50 % norrlänning, så Emelie har säkert rätt. Jag inte bara är utan ser också ut som en norrlänning. Är det bra?

Idag har jag varit hos frisören som gjorde mig väldigt blond, blondare än vad jag tänkte men what a fuck, blonds have more fun! eller hur var det nu? Frisörskan hade dessutom mage att försöka få mig att tro jag var lik Carolina Gynning. Kanske min dialekt men inget annat sa jag, men hon stod på sig och sa att vi hade samma drag, hudton och mandelformade ögon..bla bla, tror hon vill få någon extra schampoflaska såld eller ngt. Men smöret slutade inte där utan hon påstod även att jag var mer vacker än snygg ..och där har hon ju helt rätt =) Kanske går tillbaka trots allt.

Jag och Sophia gick på stan, köpte inflyttningspresent till festen på lördag och sedan fikade vi tillsammans med Sandy. Vi diskuterade Sophias dream boy (inte toy boy) 60 % av tiden, utseende 20 % och det helt fantastiska singellivet de resterande 20. Med andra ord, en helt vanlig fika i NorrköpingC.

Jag har precis blivit klar med två keramikkoppar, det tog typ två timmar. Samtidigt som Sophia käkat arabiska fågelfrö, eller bezzer som det tydligen heter och gafflat (högt) i telefon, kollat på desperate housewifes och chattat (gud vad länge sedan jag använde de ordet) på msn. Soffan det är för härlig att ha dig som inneboende ibland!! 

Nu har jag tränat spinning och ätigt GI-mat hela dagen. I´m så duktig! Också har jag berättat för alla på jobbet att jag har bestämt mig och att de ska sluta fresta mig med diverse gotterier (inte för att jag har en svag karaktär eller så..).  En kollega har såklart gjort helt tvärtom hela dagen, men jag har stått på mig. Shit detta kommer att bli tufft, det är lätt att glömma att man går på en speciell diet också, speciellt när man har alzheimers-light, vilket jag haft typ hela livet.  

Jag glömde min jobbtelefon OCH alla mina duschattiraljer hos Magnus i Linköping efter helgens bravader. Vet inte ens varför jag plockade upp telefonen ur väskan eller varför jag ens hade den med mig ut. Pinsamt om jag skulle supa bort den, då hade jag varit tvungen att ljuga. Jag är rätt så bra på att glömma saker, supa bort saker också. Hela väskor faktiskt. Det var inte kul när det hände i Lund för ett par år sedan. En snubbe hade hittat den på spåret dagen efter och som tur var låg alla grejer kvar, typ. Tjuvarna hade t.o.m. lagt ur simkortet. DET är tjuvar med samvete de!       

Måndagsmorgon och jag vaknade pigg, innan klockan ringde, trots att Sophia legat och brottats med mig hela natten. Det är mysigt att ha någon i sängen ibland, men samtidigt lite påfrestande då jag vant mig att sova själv. Jätte konstig morgon, jag blev klar jätte fort och sedan var jag först på jobbet, vilket nog inte hänt sedan jag började jobba. Börjar nästan undra om något hänt mig i helgen, har jag blivit renad, frälst, eller pånyttfödd? Hade Mr. Hissguy oanade energier eller krafter som överfördes till mig under vår korta stund tillsammans? Eller har jag bara mognat, blivit äldre och trist.