I´M IN SKÅNE DOING WILD STUFF

Detta har hänt:


Jag var idag OERHÖRT glad över att få lämna Norrköping och alla skrikande studenter, tutande bilar och maxade stereohögtalare. Trots att alla mina fönster (två stycken) var stängda lät det som om jag hade 30 ynglingar och tre tutande lastbilar med hög musik INUTI min lägenhet. Jag dog nästan av irritation. Gick till tåget och på vägen går jag förbi en restaurang/pub - Deli (vi kan säga att det är Norrköpings skabbigaste hak). En kille sitter vid ett öppet fönster och får syn på mig samtidigt som han säger: "Idag tar jag studenten" varav jag artigt svarar: "Grattis". I samma ögonblick plockar snorungen fram en jävla vattenpistol och skjuter mig rakt i ansiktet. Behöver väl inte berätta att jag blev om något ännu mer irriterad. Sedan så var ju såklart tåget försenat, surprise när man åker X2000.. Men väl PÅ tåget var allt glömt. Jag kunde både koppla av, sova och läsa i min bok. suuper Niice.      


Jag blir hämtad på stationen av Johan (mellanbror) i hans svarta vrålåk - SAAB 9000 (tror jag). Johan ligger bokstavligt talat ner och kör. Jag frågar om han verkligen ser över ratten och det gjorde han tydligen. Han berättar att han ska flytta hemifrån efter sommaren (det är verkligen dags, han är 23 år) och att han fick tillbaka 17 000 på skatten (jag fick 157 kr.. KUL). Mamma tycker det är lite jobbigt att Johan ska flytta, men det är ju trots allt bara 8 km bort.


På besiktningen av mammas lilla (OBS. NYA) Volkswagen FOX fick hon anmärkning på bromsarna, de hade tydligen börjat rosta eller något och detta p.g.a. mamma kärringakör och inte bromsar tillräckligt hårt. Haha.. Men vi (resten av familjen) tror inte att detta är hela sanningen - vi tror att mamma inte når ner ordentligt till pedalerna och därför inte kan bromsa tillräckligt hårt. Mamma är 1,57 cm.


Imorgon tar Tobbe studenten (yngsta brodern) och mamma oroar sig REJÄLT över vädret och kollar senaste prognosen stup i kvarten. Hon våndas även över hur hon ska hinna med allt och är mycket glad över att dottern äntligen anlänt. Men jag ska väl inte klaga, mest synd är det nog om Tobbe som ska åka motorcykel hem, antagligen i ösregn... Hahah. Lite tråkigt är det ju för mig också, som annars hade tänkt sitta med och skråla i en eventuell bil. Men man akn inte få allt, fick ju åka brorsans vrålåk idag, kan ju räcka kanske.

NU Godnatt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0